Mariestads Tidningen: Kulörer och ljus i Skorups vävar

Stora muralvävar för rymliga rum. Små broderier som färgaccenter till det större eller drakar som svävar i taket.


För Camilla Skorup är vävstolen det främsta redskapet för att skapa konst. Textil är så underbart, säger hon.


Galleria Panncentralens vita, höga väggar kommer väl tillpass, men räcker ändå inte alltid till när Camilla Skorup hänger sin konst. En av vävarna är sju meter lång. Men konstnären finner lösningar och ser hur de olika verken passar ihop till utställningen, som öppnar på lördag.


Ljust i ullen

Camilla Skorup född och uppvuxen i Lidköping, bor i Stockholm sedan många år tillbaka och har sina vävstolar i en kooperativ ateljé i Ulvsunda utanför huvudstaden.

Ull, silke och lin är de främsta materialen i hennes vävar, och verken hamnar framför allt i offentliga rum inte sällan i kyrkor.

Som i Rydebäck, där utsmyckningen var gjord av lin och koppartråd. De stora, långa muralvävarna är ofta av ull. Låter kanske lite tungt men. Det får aldrig bli kompakt, säger Camilla Skorup. Det är viktigt att ljuset återspeglas i materialet.


Ingen slump

Det åstadkommer hon bland annat genom att blanda egna färger. Och under sina 40 år har hon lärt sig på pricken hur mycket pulver och vätska blandningen ska ha för att få den nyans och kulör hon önskar.


Det blir exats som jag vill ha det.

På det viset går färgningen helt i linje med övriga delar av Skorups skapandeprocess: inget lämnas åt slumpen. Varje väv föregås av noggrant skissande, säger hon. Det finns inget utrymme för improvisation. Väven måste få rätt proportioner och vara vilsam för ögat.



Skog i skapandet

Det konstverk som visas i Panncentralen är väldigt olika sinsemellan. Där finns den långa lila med grönt tagel. En tvådelad väv som screentryck i gråskala, inspirerad av ett byggstaket. Drakar i olika former och somriga färgtoner. Och den vita väven med tagel färgat i starka kulörer. Det sistnämnda finns i ett eget rum i galleriet. Camilla tycker att det rummet har en sakral känsla, vilket passar bra: det hon visar här vill hon tillägna sin mamma, den välkända skulptören Wanja “Nones” Håkansson, som gick bort hastigt i slutet av mars.


Man kan ana att det ligger starka känslor bakom de kraftfulla färgerna och mönstren i väven, som hon slutförde mitt i sorgen. Känslorna finns alltid med när man skapar, men de avspeglas nog lite extra i den här, tror Camilla Skorup.


Artikel Mariestads Tidningen