Nu är det åter dags för Mälarökyrkans årliga kulturvecka. En av utställarna medverkar för första gången. Möt Camilla Skorup, en textilkonstnär med många strängar på sin lyra.

Sedan början av 1930-talet har kulturveckan varit en årligen förekommande företeelse bland Mälarökyrkans aktiviteter. Lotta Johnzon, själv konstnär och en av dem som planerar veckan säger: med ett undantag för några års sedan, har det varit årligen. I år är det 11-12 utställare och de företräder måleri, textil, keramik, silversmide och foto. Jag vet inte hur mycket var och en tar med sig, men de brukar ju fylla hela kyrkan nedervåning med sina alster utan några problem.

Jag träffar en av utställarna för en pratstund inne i stan på hennes kontor. Det är Camilla Skorup som är textilkonstnär och hon är ett proffs förestår jag snabbt. Hon bodde en period ute på Ekerö och du kan se en del av hennes verk, bland annat i servicehuset Ekgården. Camilla var några år vävlärare, undervisar fortfarande ibland, men ägnar sig huvudsakligen åt fritt skapande. En del av hennes arbete är att designa, att skapa mönster som det sedan blir massproduktion av, dels att utföra diverse textilkonst till kyrkor, offentliga rum, institutioner och företag.

Har du alltid hållit på med skapande?

Min mamma är skulptris och jag fick själv hålla på och testa och pröva en massa som barn. Mamma slog igenom när hon var i 60-årsåldern och det var väl först får några år sedan som det började flyta på även för mig. Jag har så mycket att göra nu, så det är en beställningstid på 8-12 månader för en del grejer.

Jag tycker om att leka och experimentera med mörker och ljus och olika material. En matta som heter Kraftfält och är gjord i ull, lin och tagel, med måtten 7 x 1 meter tog två månader att göra. Jag tycker om att arbeta med olika kulörer och gör mina färger själv.

Du har även internationella kontakter?

Jag vill också vara med och ge mitt bidra till bistånd. I Tamil Nadu i södra Indien finns ett kvinnokooperativ som utifrån min formgivning tillverkar textilier, bland annat något vi kallar Randens glädje. Det är ett sätt att kunna hjälpa några kvinnor till utbildning och arbete vilket ger dem en högre livskvalitetét.

Du håller på med stickning också?

Det finns mönster och kompositioner med historiska anor och jag har utifrån det gjort en kollektion inspirerad utifrån sjö och hav och en kollektion i en folklig stil. I vissa trakter lever mönster vidare från generation till generation.

Jag har gjort en del stickmönster för barn som kallas “Småtting”. Jag har själv fem barnbarn, så de har fått vara testgrupp.

Jag har fått en kontakt i Turkiet och där finns en grupp kvinnor som är mycket duktiga att sticka och som nu stickar många fina saker.

Det är alltså första gången som Camilla Skorup är med Mälarökyrkans konstutställning. Många av utställarna håller på med sin utövning på fritiden men några är aktiva på heltid. Som Camilla.

Artikel från Mälaröarnas Nyheter